Drömde om Poes lekamen på morgonkvisten. Den här gången var kroppen ovan jord, den var exponerad för allmänheten på ett torg (efter en utgrävning?). Den var mörkbrun och fnasig, som att förruttnelsens slam torkat in i dess porer och skapat en bränd skorpa. Kläderna täckte kroppen likt lera och huvudet kröntes av en hatt. Endast jag visste att det var liket av Poe; för att få en konkret bekräftelse bad jag Kramer ta ett stickprov för DNA-analys.
Härmed är mitt perceptiva medvetande förbundet med Kramer. Jag, dvs. Kramer, uppsökte (?) en tant och blev hennes lärling inom ockultism. Något om en tältplats och en kandelaber av sten. Härnäst låg jag i ett tältliknande utrymme, inte mycket större än min kropp, med en vattennivå på några cm. Där i ålade jag fram och tillbaka samtidigt som jag gnuggade armarna mot tälttyget för att återställa balansen i min prana.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar